Åtta ben, ludna, långa, raspiga ben. Åtta ben som kärleksfullt smeker din arm när du sover, trippar så nätt över din sovande kropp. Silkestråd spinns i hörn och vrår, får sitta kvar där dammsugaren ej når, i källare och på vindar bor vännerna med åtta ben, men även som osynliga gäster i ditt hem, sitter de och iakttar dig när du sover sött.

Osynlig som damm, bor jag uti ditt hus, väntar tills natten smyger sig fram, kryper sedan fram ur vrån...


Inte syns jag på en sten, Samma gråa färg som damm.
I ditt vardagsrum finns det damm, kanske är det en av våra vänner, svårt att veta utan en kontroll.
Kika du på golvet noga, så det säkert är en smutsfläck där i hörnet.
Inget är vad det ser ut som, åtta ben som lurar ögat, få nu inte du panik, ingen spindel gillar skrik.

Nätet spinns av silkestråd, fångar lätt en surrig fluga. Äter med ett giftfyllt nyp upp vartenda litet kryp.
Min meny den är rätt enkel, äter flugor, mygg och knott, rengör koja, husvagn, slott.


Smyger runt uti ditt kök. Gömmer mig i skåp och lådor. Vaktar ilsket mitt revir, äter upp var artfrände. Mannen min den utvalde, får intet av mig som tack, bara far till mina barn, om han inte skyndar, blir han ett post coitus snack. Mina barn blir utan far, men jag är mätt och nöjd som bara fan.

När jag ätit mig så mätt, virar jag min nästa rätt. Silkestråden viras tätt, ingen middag utan giftigt bett. När mitt skafferi är fullt, njuter jag en saftig fluga, den är mums det vill jag lova, nu ska jag nog gå och sova...